Bollnäs och Karlstad

Måndag igen, efter en intensiv helg, var så trött igår att jag mådde illa.

Vaknade halv tre söndag morron av att Alec ringde och ville ha skjuts hem, vi hade nämligen lånat päronens bil för att köra till Bollnäs med, och mamma o pappa ville väl inte köra Roys landrover till Tierp mitt i natten. Hursomhelst skulle vi upp 5.00 så jag hade ingen lust att skjutsa hem henne mitt i natten. Jag tyckte hon kunde sova på våran soffa och ta bussen hem på morronen istället, men det var tydligen inte bra nog. Alec blev förbannad och slängde på luren, och jag kunde inte sova förrän jag visste vart hon tog vägen. Låg vaken till tre och väntade på att hon skulle höra av sig innan jag gav upp och ringde föräldrarna för att höra om de visste vad hon skulle göra. De sa att hon bestämt sig för att ta taxi hem, så jag suckade lite och försökte sen somna om. Det gick inte, låg och vred på mig i 2 timmar tills väckarklockan ringde vid 5.00. Jobbigt.

Tävlingen i Bollnäs gick ganska bra iaf. Vi började med hoppklassen, där jag tänkte att vi skulle gasa på. Det var en lång raksträcka i starten med tre hopphindet i följd, ett långhopp och sen en tunnel. Min plan var att kalla in Liza över hopphindren och sen börja springa så fort hon hoppat första hindren. Tyvärr blev Liza störd av att jag började springa, så hon rev andra hindret. Nått att träna på tror jag. Resten av banan gick bra, tills vi kom till upploppet, det var en tunnel, följd av däcket och två hopphindet. Detta skulle inte ha varit något problem för Liza i vanliga fall, men däcket var en gammaldags handgjord greja, med silvertejp runt och nästan osynlig ram. Att det desutom var molnigt tror jag inte underlättade. Liza såg inte ens däcket utan sprang rakt förbi och hoppade hopphindret, diskad. Jag tog tillbaka henne iaf och skulle ta om däcket, hon missade igen. Jag började framför
däcket och tänkte att bara hon tar sig igenom är det bra sen, men hon sprang iaf förbi. Jätteskumt, hon fattade inte alls att det var ett däck?! Jag som trodde hon var nästan 100 % säker på däcket, men tydligen inte om det ser "udda" ut... Skumt.   Handlingsmässigt var jag trots allt nöjd med hoppbanan, byten och svängar satt perfekt.

Bollnäs körde två banor samtidigt, så det var dags för agilityn nästan på än gång. Jag ville verkligen ta mig runt, inte så kul att ha åkt enda till Bollnäs och inte få nått för det, plus att jag hade två hopppinnar men bara en agilitypinne, så jag tänkte om jag för en till så kanske jag kan bli uppflyttad i bägge klasserna samtidigt sen, udnerlättar när man letar tävlingar. Jag hade en bra plan för hur jag skulle köra, men så fort starten gått gick allt åt helvete. Inget gick som jag planerat, vi tog "fel" tunnelingång än vad jag tänkt (var valfri så de gjorde inget), gjorde bakombyten istället för framförbyte i svängen  och var bara en vindpust från att riva muren som var näst sista hindret. Liza satte en tass på den, men som tur var låg den kvar! Vi blev nollade och vann men jag kände att det var mer tur och duktig hund, än min förtjänst. Trots det var vi mkt snabbare än tvåan, vi hade 33,78 i tid och tvåan hade 49 så... Fick en agilitypinne till så nu är det bara en kvar i varje för att vi ska bli uppflyttade! KUL!!!  Nu drar vi till Karlstad (av alla ställen) i November, förhoppningsvis för att plocka de sista två pinnarna. Tur att man har en galen pojkvän =p

Ikväll är det agilitykurs igen, ska höra med Malin om hon vet vad jag ska göra med Lizas rivningar, vore ju bra att hon kan hoppa även fast jag springer framför henne...

På tal om nått helt annat har jag kanske fått jobb på Annikas företag i Gävle. Ska sälja mobiler och sånt, får inte betalt annat än provision men det är ju bättre än att bara gå hemma iaf, värt ett försök =)


Nu ska jag och Liza ut på långpromenad i höstsolen, så underbart!

Ha det bäst folket!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0