Thezzan

Ja, lite snabb uppdatering, fick nytt jobb förra veckan, började jobba på Annikas (mosters) företag, Telespecialisten i Gävle. Var så kul, bara det att inte behöva gå hemma hela dagarna är så skönt. 
Var på Forshem med förra veckan, visade sig att de trott att jag pluggade fortfarande, så de hade inte ringt mig. Lite sur eftersom jag bad dem ändra det när jag pratade med dem i början av augusti, men det hade de inte gjort. Var så kul att få jobba där igen trots allt, trivs så bra där. Jobbigt om/när de lägger ned det...

Helgen spenderades med älsklingen, var till Ikea i lördags och shoppade lite nya grejer till lägenheten. Ny säng, skrivbord, skitsnygg kontorsstol och bokhylla (Roy betalde så klart (A)). Själv köpte man en blomma till köket för 40 kr haha. På kvällen var vi hem till familjen i Fors. Mamma och Pappa hade 28:års dag (28 år sen de träffades) så vi var där och käkade 3-rätters middag med vin och grejer. Himla trevligt, hade tänkt dra ner och ta en drink på Brorsans på kvällen (Roy har aldrig varit ut i Tierp, måste ju visa vår coola nightclub lol) men blev kvar hemma i Fors enda till 2.00 så får nog ta Brorsans nån annan helg. Söndagen snickrade vi upp alla ikeamöblerna, tog typ 3 timmar, ikea möbler är ju värre än att lägga pussel... Fick till slut upp alla grejer iaf. Min gamla säng körde vi hem till päronen, någon har ju nämligen snott mitt förråd så jag har ingenstans att lägga alla extra saker. Irriterande! Känner för att bara gå ner, klippa upp låset och kasta ut alla grejer.

På kvällen  bjöd vi hit päronen och Alec på middag (mest för att visa upp alla snygga möbler). Jag lagade min berömda indiska kycklinggryta, tror det var uppskattat =p 

Idag har man varit sjuk, förkyld och feber, mådde lite dåligt i helgen med men trodde jag skulle orka jobba idag. Ringde Forshem vid 11.30 (skulle jobba 15.00). De blev inte glada. Visst förstår jag att de tycker det är jobbigt att få ut vikarier men herregud, det är ju inte som att jag planerar att jag ska vara sjuk! Ville ju jobba och de var ändå 3,5 h kvar! Vad gör de om nån ringer på morgonen och är sjuk då?!  
Imorrn ska jag jobba iaf, 7.00-16.00. Sen är det träning på kvällen, ska försöka hålla igång till 22 november när vi drar till Karlstad för årets sista tävling, förhoppningsvis för att plocka sista pinnarna.

Själv hemma ikväll, Roy är i Uppsala och jobbar. Saknar honom så jävla mkt. Ännu jobbigare nu när man är van att ha honom här varje kväll. Förra veckan sov han ju här nästan hela veckan.Han flyttar ju snart hit iof  <3(stackarn vet inte vad han gör, bli Tierpare frivilligt liksom)...

Nu ska jag nog sova så jag orkar upp imorrn

ha det bäst folket!

Blir så himla ledsen, satt på blocket och kikade lite.Alla dessa omplaceringar =( Sorgligt. Jag förstår inte hur man kan göra något sådant? Att inte folk tänker innan de skaffar hund. Är alldeles för många hundar som omplaceras runt 1 års ålder, jag menar vad tänker folk med? Förstod man inte att man inte hade tid innan man skaffade hunden några månader tidigare. Kan inte tro att folk är så ego att de inte bryr sig, att hunden bara duger när den är liten och söt och sen kan man sälja den när den inte är kul längre. Förstår man inte att det är en levande varelse man skaffar och inte en leksak man kan stoppa i gaderoben när man är klar med den? Man skaffar en hund för resten av dess liv, och då är det ägarens ansvar att se till att hunden får ett så bra liv som möjligt. Hunden kan inte välja sina ägare, den kan inte flytta om den inte trivs. Är vi människor verkligen så mkt högre stående varelser än hunden så vi tycker det är helt okey att slösa bort ett helt liv, att låsa in hunden i vårt hem och låta den bli ännu en prydnadskudde på soffan? Jag säger bara HEJA PROBLEMHUNDARNA, de som protesterar, som tuggar sönder, skäller och rymmer. De märks, de kräver förändring i sitt liv.De som vägrar leva sitt liv som en prydnadskudde... Skillnad är de för de stackare som istället för att låta och märkas, lägger sig på soffan och väntar, de som mår dåligt i tystnad, de som är deprimerade och stressade, men som istället uppfattas som "lugna och snälla".
Blir så himla ledsen, inte bara över att tänka på alla deprimerade soffkuddar utan för att jag vet hur underbart lviet kan vara när man verkligen lever med sin hund, när man gör saker tillsammans. Jag har aldrig haft en så nära relation till något djur som jag har till Liza. Vi vet precis vart vi har varandra. det första hon gör varje morgon är att säga "god morgon" till mig genom att hoppa upp med framtassarna i min säng och lägga sitt huvud på min axel, eller hur hon kommer springande när jag är ledsen (eller kommer och kollar hur jag mår  bara för att nån gråter på TV.n). För att inte tala om ute på agilityplanen, när man står där i starten och vet att vi måste läsa varandra perfekt för att ta oss igenom, att vi båda älskar detta lika mkt och att vi är ett team, hon gör sin del, jag gör min, men vi måste båda lita på varandra och kämpa tillsammans. Den känslan är obeskrivlig och det gör mig ännu mer ledsen när jag läser annonserna,  för det är inte bara hundarna som är förlorare, deras ägare vet inte vad de ger upp och det är ännu mer sorligt för det skulle krävas så lite för att de skulle upptäcka det...

Måndag igen, efter en intensiv helg, var så trött igår att jag mådde illa.

Vaknade halv tre söndag morron av att Alec ringde och ville ha skjuts hem, vi hade nämligen lånat päronens bil för att köra till Bollnäs med, och mamma o pappa ville väl inte köra Roys landrover till Tierp mitt i natten. Hursomhelst skulle vi upp 5.00 så jag hade ingen lust att skjutsa hem henne mitt i natten. Jag tyckte hon kunde sova på våran soffa och ta bussen hem på morronen istället, men det var tydligen inte bra nog. Alec blev förbannad och slängde på luren, och jag kunde inte sova förrän jag visste vart hon tog vägen. Låg vaken till tre och väntade på att hon skulle höra av sig innan jag gav upp och ringde föräldrarna för att höra om de visste vad hon skulle göra. De sa att hon bestämt sig för att ta taxi hem, så jag suckade lite och försökte sen somna om. Det gick inte, låg och vred på mig i 2 timmar tills väckarklockan ringde vid 5.00. Jobbigt.

Tävlingen i Bollnäs gick ganska bra iaf. Vi började med hoppklassen, där jag tänkte att vi skulle gasa på. Det var en lång raksträcka i starten med tre hopphindet i följd, ett långhopp och sen en tunnel. Min plan var att kalla in Liza över hopphindren och sen börja springa så fort hon hoppat första hindren. Tyvärr blev Liza störd av att jag började springa, så hon rev andra hindret. Nått att träna på tror jag. Resten av banan gick bra, tills vi kom till upploppet, det var en tunnel, följd av däcket och två hopphindet. Detta skulle inte ha varit något problem för Liza i vanliga fall, men däcket var en gammaldags handgjord greja, med silvertejp runt och nästan osynlig ram. Att det desutom var molnigt tror jag inte underlättade. Liza såg inte ens däcket utan sprang rakt förbi och hoppade hopphindret, diskad. Jag tog tillbaka henne iaf och skulle ta om däcket, hon missade igen. Jag började framför
däcket och tänkte att bara hon tar sig igenom är det bra sen, men hon sprang iaf förbi. Jätteskumt, hon fattade inte alls att det var ett däck?! Jag som trodde hon var nästan 100 % säker på däcket, men tydligen inte om det ser "udda" ut... Skumt.   Handlingsmässigt var jag trots allt nöjd med hoppbanan, byten och svängar satt perfekt.

Bollnäs körde två banor samtidigt, så det var dags för agilityn nästan på än gång. Jag ville verkligen ta mig runt, inte så kul att ha åkt enda till Bollnäs och inte få nått för det, plus att jag hade två hopppinnar men bara en agilitypinne, så jag tänkte om jag för en till så kanske jag kan bli uppflyttad i bägge klasserna samtidigt sen, udnerlättar när man letar tävlingar. Jag hade en bra plan för hur jag skulle köra, men så fort starten gått gick allt åt helvete. Inget gick som jag planerat, vi tog "fel" tunnelingång än vad jag tänkt (var valfri så de gjorde inget), gjorde bakombyten istället för framförbyte i svängen  och var bara en vindpust från att riva muren som var näst sista hindret. Liza satte en tass på den, men som tur var låg den kvar! Vi blev nollade och vann men jag kände att det var mer tur och duktig hund, än min förtjänst. Trots det var vi mkt snabbare än tvåan, vi hade 33,78 i tid och tvåan hade 49 så... Fick en agilitypinne till så nu är det bara en kvar i varje för att vi ska bli uppflyttade! KUL!!!  Nu drar vi till Karlstad (av alla ställen) i November, förhoppningsvis för att plocka de sista två pinnarna. Tur att man har en galen pojkvän =p

Ikväll är det agilitykurs igen, ska höra med Malin om hon vet vad jag ska göra med Lizas rivningar, vore ju bra att hon kan hoppa även fast jag springer framför henne...

På tal om nått helt annat har jag kanske fått jobb på Annikas företag i Gävle. Ska sälja mobiler och sånt, får inte betalt annat än provision men det är ju bättre än att bara gå hemma iaf, värt ett försök =)


Nu ska jag och Liza ut på långpromenad i höstsolen, så underbart!

Ha det bäst folket!