Thezzan

Satt på tåget på väg hem och läste "ro utan åror". Skriven av Ulla-Carin Lindquist, under tiden hon led av ALS. En bok som får en att fundera över livet och döden. Satt där på tåget, med världen rusande förbi utanför fönstret och funderade över hur många som verkligen reflekterar över att detta inte är för evigt. Visst, jag har varit på begravningar, jag har upplevt att människor och djur jag älskar dött, allt från mitt marsvin när jag var liten till älskade familjemedlemmar, men jag har aldrig funderat över mitt eget liv, att jag inte kommer vara kvar här för alltid. Det är mkt i ssk-utbildningen som får en att tänka, att fundera över hur det är att åldras, att ställas inför svåra beslut, och sitt eget liv. Man tror ju alltid att "sånt där bara drabbar andra".... Men å andra sidan, kan man inte leva och vänta på att dö. Det jag menar, med risk för att låta klychig, är att man ska uppskatta livet, uppskatta det man har medan man har det.

På tal om något mkt alldagligare, jag fick besked från CSN idag! JIPPIII! SÅ glad, ska köpa böcker och nya gympaskor!

Ciao!